johannamodig.blogg.se

Morning has broken

Kategori: Allmänt

Alltså igår när jag skrev inlägget om att jag tycker om att vakna tidigt, så menade jag INTE 04ish... men min yngsta son måste ha tolkat det så, för det var då han gjorde morgon. Nu är klockan 05.24 och han har inte en tanke på att sova. Så de blev en riiiiltigt tidig morgon detta. 

Kanske man skulle inhalera och starta något projekt så här på morgonen? Baka? Städa? Helst hade jag nog valt att sova faktiskt men de tycker som sagt inte Milion att vi ska göra. 7,5 kg och 67 lång (typ?) och redan chefas det😂

(null)

Bums i sängen

Kategori: Allmänt

Ja, jag skulle ju bums i sängen klockan 21.00 när "på spåret" var slut men nu är klockan 23isch och först nu kom jag i säng. När Kevin kom hem från crissans mamma och pappa så ville han mysa och kolla film och jag kände att de var verkligen behövligt. Så så fick det bli. Sen var jessie här en stund å vi satt och surrade innan jag kollade film med kev. Så de blir väl återigen en trött dag imorgon. Vaknar ju 6 och kan inte sova längre. Även fast milion sover så studsar jag upp. Trodde väl aldrig jag skulle säga det men alltså det är något speciellt med morgonen, när man får vakna i lugnet och stillheten och bara polymasa på . Inhalera och göra bort alla måsten. 

Idag skulle jag också vart hos svärmor och svärfar för att fira crissans moster som fyllt 50 år, men Middagen skulle vart 16.00 men hans moster hade inte hunnit till Gällivare ännu då, hon bor i Umeå. Så det blev framflyttat till 19.00 och 19.00 så Sover ju Milion för natten. Så cris och kev fick åka utan mig och Mille. Jag passade på att inhalera när de hade åkt.. 

Imorgon är min plan att hjälpa Kevin att rensa i hans rum lite. Vet ju att han vart snäll i år och att tomten kommer med massor av paket så de är bäst vi rensar bort sånt han aldrig använder och gör plats för det nya 👌🏻

Sen blir det givetvis uppesittarkväll framför Bingolotto tillsammans med cris, kev, morsan, svärmor, svägerskan (eller kanske svägerskorna) och emil. Och kanske svärfar också? Kan hända någon fler studsar in :)

Men nu är det godnatt på riktigt. Här är btw garderoben jag köpt och skruvat ihop idag till Milions rum. Fick lite bättre ordning där nu när vi har en garderob till kläderna. För då kan man använda byrån till blöjor osv, eftersom vi sålt skötbordet för det används inte längre när vi har en så otroligt vild 6 månaders minsteman :) (null)

Julkänslan

Kategori: Allmänt

Efter alla sjukor så har jag inte haft den minsta julkänsla iår. Men imorse fick jag faktiskt det, kändes jätte mysigt när jag donade på här hemma. Dessvärre försvann den känslan nu på eftermiddagen igen. Hoppas den hittar tillbaka✌🏻

Idag har jag gått i sovtischan och mjukbrallor halva dagen, bara trixat på här hemma på förmiddagen. På eftermiddagen åkte jag snabbt ut för att handla lite salami och fredagsmys till sonen. Sen hem igen fort, är alldeles för mkt folk ute på affärerna och jag orkar inte med det.

Aja, vet faktiskt inte så mkt mer. Jag sitter och inhalerar med tända ljus och tittar på spåret, sen blir det bums i sängen för jag är så trött. Natti

Jullov

Kategori: Allmänt

Sååå skönt att grabbhalvan har jullov nu. Som vi ska mysa på. 

Idag fick jag feber igen, avslutade den intravenösa antibiotikan igår kväll och idag på eftermiddagen tempade jag. Visserligen bara 38 grader, men ringde ju så klart ändå upp medicin på sjukan och läkaren ringde tillbaka till mig. Hon sa att om jag blir bättre behöver vi inte göra nått alls annat än att följa ursprungsplanerna, om jag blev sämre skulle jag åka in akut ikväll och om jag mår oförändrat så skulle jag åka in imorgon. Men febern släppte efter typ 30 minuter så förhoppningsvis kommer den inte tillbaka och då får jag ju betrakta det som nått temporärt som uppstod. Mår då bra nu så hoppas på att de inte blir nått mer bakslag.

Är svin trött, har vart två riktigt intensiva dagar och det tar ju säkert också ut sin rätt. Var ju på Sunderby sjukhus igår🙂
Så nu blir det sängen, natti

Gode trött

Kategori: Allmänt

Vaknat tusen gånger inatt. Alltså inte på grund av Milion, han har sovit ganska bra. Men jag har vaknat å farit upp och ner ur sängen. Kissat, druckit... osv. Två gånger lyckades jag väcka Milion också men han somnade snabbt om när jag väl la mig igen. Och givetvis skulle jag ha så här just inatt, bara för att jag skulle upp 05.00 för inhalation. Ska till sunderbyn på sjukhuset idag så därför måste jag upp så pass tidigt. 

Igår har jag bakat muffins till dopet. Ja, just det.. har ju kanske inte skrivit att vi ska döpa Milion? Jag som är sååå emot det, att man döper sina barn när man inte är religiös. Tkr det är helt sjukt fel. Och ändå ska jag göra det. Orkar inte ens förklara mig för jag kan faktiskt inte det. Finns inget försvar. Och det är ett gemensamt beslut vi tagit jag och Christoffer om att döpa. Så de är inte så att jag blivit övertalad till detta. Men mina känslor angående vad jag håller på med pendlar. Men nu gör vi detta, då har jag ju provat på det med 👍🏻 

Nu ska jag fortsätta göra oss klar här. Hejdå

Att hitta metoder

Kategori: Allmänt

Eftersom Kevin mest troligt har någon neuropsykiatrisk diagnos (det återstår ju att se men jag tror ju det) och eftersom jag alltid sagt att jag tror att jag har adhd eller nått men aldrig brytt mej om att bli utredd så känner jag igen så mycket i honom från mig. 

Jag vet exakt hur han känner när det blir kaos för honom i huvudet och jag vet känslan av att inte klara av att saker och ting inte blir som man tänkt sig. Jag har ju hittat metoder att hantera detta för mig och på nått sätt känns det så skönt att veta hur de känns för honom när det bara spritter i kroppen och tankarna studsar i skallen. 

Men ibland blir det så samtidigt för oss, det studsar i hela kroppen för både mig och honom och då ska jag klara av att verkligen trycka ner mitt studseri för att hantera hans och då kan det bli tjorvigt. Jag brukar klara det men de krävs massor av energi. Tex igår skulle Kevin sova och att somna för honom kan ta allt mellan 1-3 timmar. Så vi ligger i sängen och hans hjärna är trött men hans kropp kan inte sova. Så känner jag att det börjar för mig också, och att ligga där då och hålla emot det är jätte jätte svårt. Normalt så låter jag ju de bara komma och studsar med. Men jag kan ju inte börja klättra med benen mot väggarna och stå på axlarna i hans säng samtidigt som han snurrar omkring och far upp och ner från sängen. Hade jag gjort det hade han ju aldrig somnat. Och Hahaha vilken rolig syn att se oss ligga som galningar i sängen, den ena vildare än den andra😂 tillslut fick cris ta över och jag fick studsa omkring lite grann i köket. 

Jag blir ju helt hyper från tid till annan också. Tex iår när jag på att jag skulle julpynta. Då hann jag julpynta hela huset och tvätta kläder och ta hand om milion samtidigt på 2 timmar. Jag blir som en maskin och jag kan inte förstå hur andra ens kan tänka tanken på att ta en paus mitt i såna adhd-anfall som jag kallar det. Efter jag haft såna rushar brukar jag bli helt färdig när de lugnat sig i kroppen och hjärnan och jag får galen huvudvärk. 

Men som sagt, jag har aldrig blivit utredd och vet ju inte om jag har något men jag ser ju inte detta i någon annan jag känner. Jag har alltid kännt mig annorlunda men det är ju först som vuxen jag börjat se ett samband. Vet inte hur jag ska förklara på vilket sätt jag känner mig annorlunda men jag gör det iaf. 

Jag har ju som tur är hittat metoder att hantera mig själv på :) känslorna jag känner upplever jag som att jag känner så mycket starkare än alla andra också. Är jag förbannad så blixtrar det i hela skallen, är jag lycklig så är jag så lycklig att jag tjuter, typ så. 

Många brukar säga till mig att jag har sån utstrålning och energi. Och jag är beredd att hålla med, iaf om energin, utstrålningen är svårt för mig att se eftersom jag inte kan se mig själv utifrån. Men energin den känner jag ju hur den bara flödar genom mig. 

Sen med mina tankar. Alltså jag har tusen tankar samtidigt. Jag hade bra betyg i skolan för det tyckte jag ju var roligt men saker jag inte tycker är kul klarar jag inte av att hålla på med. Då tappar jag intresset och sen blir det aldrig färdigställt. Har absolut inte tålamod att pyssla. Ofta märker jag att när folk pratar med mig så hör jag knappt vad de säger, jag ser bara att deras läppar rör sig, för jsg har fullt upp med att höra alla mina tankar jag tänker. Tex när jag och Christoffer diskuterar nått, hur vi ska repa köket tex när vi skulle göra det. Då hade ju jag redan avhandlat ämnet för 10’minuter sen och hade hela köket klart för mig och dessutom hade jag hunnit igenom 1000 andra saker också, medan han ännu satt och funderade vilken färg vi skulle ha på vitvarorna typ. Han säger ju att han inte hinner med mig, och jag förstår inte varför. Jag hade lätt kunnat köpt första bästa huset vi tittade på om inte cris hade stoppat mig. Jag behöver verkligen honom för att landa på jorden ibland. När jag var 20 år sa jag ju upp mej från fast jobb och lägenheten på samma dag och flyttade till Spanien samma vecka. Gjort massor av såna saker, på rena impulser. 

Men som jag älskar mig själv, älskar att jag är den jag är, trots att jag inte känner att jag är som andra

(null)
Kusinerna Milion och freya igår 

(null)

(null)

(null)


Dagen

Kategori: Allmänt

Idag var jag otroligt trött på förmiddagen så jag har sovit två gånger. Är ju sjukskriven på 100% just nu så min man drar ett stort lass just nu, men han har även jobbat 2 dagar denna vecka och då har min mamma fått vara här hela dagen för att hjälpa mig och ta hand om barnen. Sen har även svärmor och svärfar hjälpt till under helgen osv när jag ånnu låg på sjukhuset. Så tacksam att jag har dem alla💕

Inatt ska Kevin sova hos en kompis och vi har ätit plankstek här hemma. Tycker om att laga sån lite goare mat på fredagarna så man riktigt får helgstämning, men idag var det faktiskt min man som fixade käket. Som han finns här för mig alltså 💕 jag har bara suttit på en stol och berättat hur han ska göra :)

Helgen är oplanerad, tar det som de kommer och efter hur mycket jag orkar. Maken ska dock eventuellt på en spelning imorgon som jag tycker han är väl värd att gå på.

I övrigt har jag inte så enormt mycket att berätta. Gör ju ingenting på dagarna så då finns de ju heller inte så mkt att berätta. 

Haha jo men just ja. De finns ju visst en sak att berätta. Igår var jag och tankade bilen på Ck och när jag kom ut från macken så var lysena tänd på min bil. Dessutom satt det två gubbar därinne. Kände ju hur jag varvade upp och stegade fram till bilen, slet upp förar dörren och frågad vad fan de höll på med. Gubbarna tittade helt oförstående på mig och sa va? Jaa fortsatte jag, va i helvete gör ni i min bil, ut därifrån nuuu! Då säger föraren: nä alltså de här är våran bil vi körde just in här på macken. Så kollade jag åt sidan och såg att min bil stod där brevid på nästa pump😂😂😂 ja Som jag skämdes.  Sa förlåt, hoppade in i min bil och drog därifrån. Hahaha alltså jag skyller på att min hjärna inte riktigt funkar som den ska nu efter alla sjukor 😂 tur att de satt däri. Tänk om jag hade hoppat in i bilen och åkt därifrån och insett att jag stulit en bil. Då hade jag ju dött😂

Ta det lugnt

Kategori: Allmänt

Jag är inte så duktig på de här med att ta det lugnt, faktiskt är jag jätte dålig på det. Får ju kämpa för att inte kliva på min vanliga takt.. men även om jag mår mycket bättre nu så blir jag trött så otroligt snabbt. Och vissa dagar har vart värre än andra. 

Nu håller jag på att natta Milion, har inte orkat vara med honom så mycket idag som jag hade velat så därför tar jsg iaf de enklare sakerna som jag orkar 👍🏻
Därefter tänker jag lägga mig med Kevin i hans säng och läsa bok åt honom. Just nu är favoriten en bok om kroppen och hur allt funkar :) det gör mig glad, hoppas han blir intresserad av anatomi, medicin eller dylikt för de är ju så jävla kul :) fast jag stödjer kidsen i de mesta som de kmr intressera sig för.

Har vart lite stressad över julen, julklappar och dop men känner nu bara att äh, de blir vad man gör det till. Julklapparna är väl halvklara, maten har jag överlåtit på mamma och svärmor att ordna. Tomten är bokad. Dopet är halvordnat till. Men jag hinner😉 normalt sett så tycker jag ju allt sånt här är så roligt att hålla på med men när man inte känner att man orkar så är de heller inte lika kul. 

Nu somnade minsteman så nu ska jag gå å ta storeman ✌🏻 gonatt

Nu räcker det

Kategori: Allmänt

Orkar snart inte med längre... först var milion magsjuk, sen blev Christoffer, sen Kevin, jag hade dropp, sen fick milion öroninflammation och antibiotika, sen rasade magen för honom igen, sen magsjuka en vända till för honom, sen fick jag då min sepsis. Och nu? Ja alltså, min kompis Cicci skrev till mig imorse att hon inte kunde väcka Jocke (Jocke är min brorson). Sen skrev hon att hon hade tagit ett socker på honom (han har diabetes) och att han låg på 1,6... skrev att hon måste ringa ambulans. Skrek här hemma att Jocke är jättesjuk och rusade till bilen, cris också. Som tur var så var mamma här så hon stannade med milion. Järnet med bilen till Jocke samtidigt som även jag ringde ambulans. Kom fram innan ambulansen och gick in till Jocke. Han låg då i hypoglykemi och var inte kontaktbar. Satt med honom och pratade lugnande med honom till dess att ambulansen kom. När de vände honom i soffan för att sätta pvk för att kunna ge glucosinjektion intravenöst så krampade han. Christoffer fick lägga sig över hans ben för att ambulanssköterskorna skulle kunna sätta pvkn. När han fått glucosinjektionen var han fortfarande okontaktbar, man tog vitalparametrar på honom som visade saturation på 95 och puls kring 80 så de var bra iaf. Efter ett tag började både jag och ambulansmännen att fundera på varför han inte svarade på glucosen och de tog pupillltonus och jag kunde se reaktion så de kändes ju iaf skönt och plötsligt kom han tillbaka, satte sig upp och sa hej. Då höll det på att brista för mig så glad jag blev. Var så otroligt rädd först att han skulle hinna dö och sedan att hans hjärna skulle hunnit ta stryk eftersom ingen visste hur länge han hade legat i hypoglykemi.

Är så otroligt tacksam att även han får vandra på jorden ett tag till, att idag inte var den dagen han skulle dö. Jag älskar dig fasters hjärta❤️

Men på riktigt, jag orkar inte med nå mer nära döden sjukor.  (null)

Sjukan idag

Kategori: Allmänt

Kom till sjukhuset kring 07.30 för att lämna crp och blodstatus. Provsvaret kom på förmiddagen, alla prover var inom normalintervallet förutom crp som nu ligger på 18, i lördags låg det på 119... så det har ju blivit betydligt mycket bättre och jag har svarat på antibiotikan. Man hade också fått svar på typningen av blododlingen och det handlar om en bakterie som heter acinobacter. Tyvärr tenderar denna bakterie att bilda en biofilm (alltså en hinna, typ alglikt) och risken finns att den gjort det kring min port a cath. Så man har även blododlat mig en gång till idag och beroende på vad man gör för fynd så kan det bli aktuellt att slita bort porten. Om detta prov visar negativt får jag behålla porten men då kommer man odla en gång till några dagar efter att antibiotikakuren är klar för att se om det då eventuellt finns någon tillväxt. 

Jag är feberfri vilket är otroligt skönt, dock är jag väldigt trött i kroppen. Men det tar väl tid att återhämta sig så klart. Känns som att jag blivit överkörd av en bulldozer. 

Blev fast på sjukhuset ända fram till 16 innan allt var färdig trixat med. Sen hem och bara vara med familjen. Hela familjen somnade kring 20’tiden men jag måste vara vaken för jag sitter med Kvällsdroppet nu...

Gonatt hörrni. Och om jag är off på sociala medier så beror det på att jag behöver återhämtning men det värmer mitt hjärta att ni tänker på mig. Jag har cleara kalendern denna vecka för enbart återhämtning 👍🏻 (null)

Sepsis

Kategori: Allmänt

När min äldsta son föddes så fick han ju sepsis (blodförgiftning) och meningit (hjärnhinneinflammation). Han var otroligt sjuk och de var de värsta jag upplevt i mitt liv. 

Nu vet också jag hur sepsis känns, och jag är så glad att Kevin inte minns hur sjuk han var.  Ändå vet jag inte ens nästan hur han kände sig, för han hade ju som sagt även hjärnhinneinflammation. 

Hade feber några kvällar förra veckan, inte någon hög så där utan kring 38-38,5. Torsdag kväll var det samma sak, flippade en alvedon och gick och la mig. Christoffer hade slocknat på soffan och jag låg i sängen med Milion, Kevin var hos sin pappa. Febern gick dock aldrig ner och jag låg i feberdvala fram till 01.30 ungefär, då kände jag att jag inte klarar det längre. Orkade inte ta mig upp ur sängen, var så kissnödig, orkade inte ens vända mig för att ta telefonen. Men tillslut på ren vilja fick jag tag i min mobil och kunde ringa Christoffer som ju låg i soffan. Hade sån tur att han vaknade och bad honom komma med febertermometern. 39,9 grader i temp. Bad han komma med alvedon och Ipren. Envis som jag är tänkte jag ju bara vänta ut febern men han sa att jag måste in på akuten. Han ringde sin mamma som fick komma och vara barnvakt åt Milion så körde han in mig. Triage gjordes och jag blev orange. Prover togs men de snabbprover dom togs visade inget avvikande så vi fick åka hem igen men jag skulle komma tillbaka på morgonen. For in på morgonen på bvc med milion, var feberfri när vi lämnade hemmet. Efter bvc besöket kände jag direkt att jag började få feber, vi hade inte ens hunnit ut från sjukhuset så cris skickade ner mig på akuten och han for och lämnade Milion till sin pappa och mamma. När han kom tillbaka hade min feber stigit upp till nästan 41 grader på ca 40’minuter. Jag mådde då så otroligt dåligt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Minnet från akuten är rätt luddigt men jag vet att jag krampade av febern och fick inte luft, alltså den känslan var så hemsk. Hyperventilerade och skakade så sången hoppade. Trodde att jag skulle dö, på riktigt alltså. Minns inte så mycket därifrån men vet att jag fick paracetamol intravenöst för jag hade sån panik och jag vet att jag sa till dem att jag klarar inte detta. Sen vart det bra, jag fick åka på lungröntgen, cris körde dit mig i rullstol för gå var det inte ens tal om mina ben bar inte. Jag vet att jag sa till dem att de är inget med mina lungor, jag hade vetat om detta berodde på cfn och de gör det inte, jag har aldrig upplevt detta förut. Var ju jätte rädd för jag visste ju inte vad felet var. Nå iaf efter röntgen så kom vi tillbaka till akuten och då började de om
Igen med febern och krampandet. Då fick jag ännu värre panik för då visste jag ju vad som väntade. Nå de trasslade på där med mig och tillslut blev jag inlagd på medicin. När vi kom upp dit hade kramperna avtagit men jag mådde så otroligt dåligt, hade så ont i nacken och huvudet så jag visste inte vad. Dessutom tappade jag ju minnet, jag visste inte hur gammal jag var på riktigt och inte heller en massa andra helt vanliga saker. Började kräkas som en galning och bad Christoffer lyfta mig från sängen till rullstolen och sen från rullstolen på toastolen. Började tro jag hade fått nån monster magsjuka.. satt säkert på toan en timme eller nått innan jag klarade att komma tillbaka till rullstolen och sen sängen. Christoffer var med mig hela tiden och de var nog min räddning, annars vet jag inte hur jag skulle klarat allt detta. Fick komma in på mitt rum och även personalen trodde vid detta tillfälle att det handlade om nån magsjuka. Blev ju kvar över natten med vätskedropp och på lördag morgon kände jag mig pigg. Packade ju ihop och var beredd på att få åka hem men gick in i min journal på 1177 och läste igenom provsvaren. Såg att mitt crp då hade stigit till 119, Ahapp alltså nått bakteriellt tänkte jag och insåg att jag nog skulle få antibiotika. Precis i samma veva kom ronden in och jag sa till honom att jag hade sett provsvaret, då meddelade han att de även fått svar på mina blododlingar, det växte bakterier i 2 av flaskorna. Jaha så jag har alltså sepsis? Ja precis svarade läkaren så du blir kvar minst till måndag. 
Försökte förhandla hem mig att jag kunde ta intravenös antibiotika hemma mot sepsisen men han insisterade på att jag skulle vara kvar då man kan bli riktigt sjuk riktigt snabbt (inom några minuter) när det gäller sepsis. Så jag stannade ju givetvis inte Vill jag ju gå hem och dö inte. 

Men idag (söndag) så frågade jag om jag åt instone kunde få permis eftersom mina vitalparametrar var bra och jag hade gått utan alvedon ett dygn utan att tempa. Fick permis mellan 12-20 när nästa dos antibiotika skulle ges. Men då frågade jag varför jag måste komma tillbaka för den, jag kan ju lika gärna blanda den och ta hemma och eftersom jag ju gjort de tusen gånger förr så fick jag göra det. Ringde cris och bad honom hämta mig fort som FAN :) ska tillbaka imorgon på morgonen och lämna prover och invänta ronden så får vi se då vad proverna visar och vad fortsättningen blir.

Vilka eller vilken bakterie det rör sig om vet vi inte
Ännu, tar ju några dagar att typa odlingen men det ska bli intressant att få veta. Hur jag fått sepsis vet jag fan inte heller men jag tror ju att bakterier från mina lungor trängt ut genom slemhinnan till blodet. Kan inte hitta någon annan orsak. Inte haft några sår eller något annat som rimligen kan ge blodförgiftning.

Så nu vet ni vad min helg bestått av. Jag som skulle vart med maken och hans jobb på christmas party och 3 rätters middag på quality, men det tyckte tydligen inte min kropp att vi skulle få unna oss. Nåja, de kommer nya tillfällen 👍🏻

Men att just jag av alla människor i denna värld har träffat en så allt igenom fantastisk människa som Christoffer, och dessutom fått lyckan att bli hans fru. Det tackar jag min lyckliga stjärna för.

Godnatt (null)

(null)

Utredning

Kategori: Allmänt

Igår var jag och tränade, sen sjukhusbesök med Kevin, därefter tog vi en fika på alla tiders för att han hade vart så duktig. Efter det körde jag Kevin till sin pappa, han har pappa vecka. När jag kom hem kom Cicci och freya förbi. När de hade åkt kom Jennifer förbi (kevins faster är det) och vi gick ut på promenad med barnvagnen. På kvällen kände jag mig helt sänkt och gick och sov typ 20.00... idag har jag inte gjort många knop, är inte sjuk eller mer slemmig eller förkyld eller något sådant men min kropp känns helt förstörd, som att jag blivit överkörd av en buss..

Kevin kommer att få göra en utredning på barn under vintern/våren. Vi får se vad de leder till och om det visar sig att han har någon neuropsykiatriskdiagnos. Känns otroligt skönt att vi ska få hjälp och att han blir utredd så man får svar på vissa saker som han har jobbigt med. Kan vara så att något kvarstår sen hans tuffa första tid i livet då han drabbades av hjärnhinneinflammation och blodförgiftning eller om de är något annat. Jag är iallafall väldigt glad att vi kommer få hjälp! Min underbara söta speciella lilla grabb 💕


Dålig

Kategori: Allmänt

Jag är ju tok dålig på att prioritera bloggen. Alltid fullt upp. Sen sist har jag vart i Huddinge och fått svar på årskontrollen plus sjukgymnastik. Sen hem, då blev milion magsjuk, sjukan här och ligga inne med vätskedropp för honom en natt, hem, maken blev magsjuk, Kevin magsjuk. Sen blev de friska, och samma dag fick milion öroninflammation istället. Sjukan igen och fick Kåvepenin utskrivet, ge honom de, så blev han risig i magen av antibiotikan istället. Tvättat en miljon maskiner känns de som. Kört på här hemma med allt vad sjukor heter i 1,5 vecka ända sen jag kom hem
Från Huddinge, och nu packa om för nu ska jag ner dit igen imorgon för lite mer sjukgymnastik inför julen👍🏻 så jag kan lugnt säga att de kmr ha vart 3 intensiva veckor när detta är över. 

Nåja, köpt gymkort till quality hotell nu också, känns kanonbra. Trivs verkligen att träna där, lugnt och mysigt och lite folk. Underbart med bastu också. Känns jätte bra att kommit igång med träningen:)

I övrigt vet jag inte så mycket mer, livet rullar på. Fick frågan hur jag orkar med allt trots att jag är sjuk. Men det är ju ett aktivt val jag gjort, jag har valt att ha barn och med barn så innebär det att man kör dygnet runt. Jag har valt att aha två barn, att gå igenom de där första sjukdoms åren igen. Göra allt på nytt, blöjor, barnmat, natt ingar, dagis.. u namn it. Jag valde det därför att allt lycka glädje och kärlek de ger är så mycket mer värt än de jobbiga. 

Men jag skulle faktiskt inte råda alla med cf att skaffa barn hur hårt de än låter. Ska man skaffa barn och man har cf så finns det vissa saker man ska tänka på innan. Dels att man har en partner som är införstådd med att de kommer krävas så mycket mer av honom/henne än av friska partners. Du ska ha tid till inhalationer, sjukhus, mediciner och träning oavsett vad som händer. När hela världen rämnar omkring dig ska du ändå kunna göra det. 
Dessutom krävs det en till person i ens närhet som ställer upp, för de går inte på bara två. De kommer komma tillfällen då nån tredje måste kliva in och hjälpa er. För min del har jag min mamma, hon kommer varje morgon som min man arbetar och tar hand om milion så att jag ska kunna inhalera ordentligt och ifred. 
Därutöver ska man nog fråga sig själv om man innan man skaffar barn prioriterar sig själv och sin sjukdom, att man tränar och inhalerar precis så som man ska, eller om man väljer bort de ofta eller ibland för att man prioriterar att göra nått annat. Om man svarar ja på att man prioriterar annat, då ska man först jobba med sig själv och se till att man har en ordentligt fungerande vardag där man faktiskt visst inhalerar och tränar. När den rutinen sitter och har suttit under en längre tid (inte en månad eller två, utan åtminstone ett år) då först är man redo för barn. För när barnet kommer så är man fortfarande sjuk och man måste fortfarande ta hand om sig själv, man måste faktiskt vara lite egoistisk. För när du väl har ditt barn, då är de ganska lätt att drabbas av ångest om man mår dåligt och är slemmig och inte sköter sig. Inte för sin egna skull primärt, men för sitt barns. 
Det sista jag tänker är att man också ska vara medveten om att barnen finns där dygnet runt, de spelar ingen roll om du har lunginflammation och 40 graders feber, de är där och du måste ta hand om dem. 
Sen kommer det så mycket annat med barn än bara
Omvårdnaden. De innebär skola, läxor, kompisar, träningar, skjutsa, hämta, diskutera, natta, natta om, vakna nätter, oro, sjukdomar osv. Vill inte låta negativ för det är mycket mer som är positivt, men man måste förstå att man aldrig mer kommer vara den viktigaste personen i ens egna liv, det kommer barnen att vara, men man måste hela tiden jobba med att mitt i allt de där ändå göra sig själv till den viktigaste personen. Därför att även om barnen är de viktigaste för dig som förälder, så är du den viktigaste personen för barnen, och du kan inte missköta dig eller strunta i något, för du kan inte dö för tidigt i onödan för dina barn kommer behöva dig så länge de bara går.

Nu ska jag packa och laga middag, blanda dropp, plocka disken, tvätta, göra läxa med min äldsta son, städa undan och sen ta det lugnt. Min man jobbar monster skift hela helgen så de är lite körigare än vanligt för min del. Ha en bra kväll 🌸
Milion och kusinen jasmine

(null)

Kevin

Utsikten från bastun där jag gymmar 👌🏻 dundret är fjället ni ser i bakgrunden och i förgrunden ser ni järnvägsstationen här i gällivare👌🏻